Före detta teckningskonsulenten och konstnären Erik Ljungman, 93 år, Göteborg, har avlidit. Hans närmaste är brorsbarnen Anders, Mats och Susanne med familjer samt dubbelkusinen och skolkamraten Gunnar och hustruns släktingar från Österlen.
Erik Ljungman tillhörde den så kallade Bohussläkten Ljungman, som härstammade från en Boråsborgare på 1600-talet, medan modern var född Cullberg, båda kända prästsläkter. David, Eriks far, var som civilingenjör anställd vid Götaverken och Erik växte upp i ett närbeläget villaområde i Lundby. Han började 1930 på Högre latinläroverket i Göteborg.
Efter studentexamen vid Hvitfeldtska högre allmänna läroverk för gossar 1940 och teckningslärarexamen vid Konstfackskolan 1947, samt slöjdkurser på Nääs, innehade han passagetjänster i Sollefteå och Härnösand.
Han utnämndes till ordinarie lärare i teckning vid sitt gamla Göteborgsläroverk 1955, vid Annedals folkskoleseminarium 1959 (1962 Lärarhögskolan i Göteborg) och var samtidigt timlärare vid Prästgymnasiet.
1964–1984 arbetade Erik Ljungman som teckningskonsulent vid Göteborgs skolförvaltning och var även konsulterad på riksplanet. Dessa tjugo år kom att bli avgörande för teckningsämnets utveckling.
Hans idoga arbete med ämnets många pedagogiska frågor och förutsättningar inom skolans alla stadier var genomgripande.
Han var ledamot av Konstmusei råd och styrelseledamot i Göteborgs konstförening. Den allra första skolutställningen, Elev 68, följdes av flera.
Inom skolförvaltningens miljögrupp hade han i uppdrag att förse skolor med god konst och utse konstnärer för utsmyckning av nya skolbyggnader.
1979–80 var han expert vid Skolöverstyrelsen gällande lokalfrågor och samtidigt involverad i silikatforskning vid Chalmers, för att undersöka keramikundervisningens arbetsmiljö.
1981 kom hans Skolhusrapport, som blev normgivande. Ännu i dag gör också hans specialritade möbler god nytta i många av landets bildsalar. 1981 framlade han med sin planeringsgrupp landets första bildlinjeförslag för gymnasiet. Från 1977 var han verksam i linjenämnden för konsthantverkslinjen vid Konstindustriskolan, dagens HDK, Högskolan för design och konsthantverk.
Vi bildlärare talar med tacksamhet om Erik och allt han gjorde med vänlighet och lyhördhet, skärpa och mycken förlösande humor, men också, då det var befogat, med en djupt känd, men precist tyglad ilska. Med sin framsynthet och sitt starka personliga engagemang skapade han alla förutsättningar för en pedagogiskt kvalitativ utveckling.
Många av hans insatser skedde dock i det fördolda, som hans engagemang för Göteborgs kyrkliga stadsmission, vars välkända emblem han komponerade. Dessa insatser presenterades i våras i stadsmissionens tidning Gatljus nr.1.
Erik Ljungman var sitt och många släktingars gamla läroverk hängiven. Han engagerade sig i kamratföreningen Gamla Latinare/Hwitfeldtares styrelse i hela 29 år, 1971–2000, efter några år som revisor.
Som sekreterare från 1982 var han verkligen omsorgsfull, han tecknade nytt årsboksomslag och diplom och dokumenterade våra möten med sin kamera. Som hedersledamot sedan 1998 tilldelades han 2002 Kungliga sällskapet Pro Patrias belöningsmedalj i silver ”för trohet och flit”.
Minnet av vår till slutet spänstige och ungdomlige skolkamrat Erik Ljungman lever dock. Saknaden är stor men tacksamheten större.
Anita Meienberger
före detta bildlärare och lärarutbildare,
Göteborgs universitet
För Kamratföreningen
Leif Påhlsson
före detta årsboksredaktör