Bengt Böckman, 77 år, Torna Hällestad, har, som tidigare meddelats, avlidit.
Bengt Böckman var en person som hade många strängar på sin lyra och inte minst galoppsporten var för Bengt en stor källa till inspiration och engagemang.
I slutet på 70-talet ökade engagemanget i sporten och Bengt och hustrun Heddi blev regelbundna besökare på Jägersros galoppdagar. Bengts sociala kompetens var närmast unik och han lärde snabbt känna ett stort antal likasinnade.
I kretsen kring tränare Hans Adielsson blev Bengt och Heddi snabbt en central och gemensam punkt och många vänner kom att hitta vägen ut till Torna Hällestad och underbara Svenshögs Gård. Gästfriheten var total, vinet var noga utvalt av Bengt och Heddis mat var vida känd. Med ljudet av porlande vatten i bakgrunden löstes under ljusa och ljuva sommarnätter galoppsportens problem likaväl som frågor av mer existentiell art.
En speciell häst kom att i stor utsträckning betyda mycket för Bengt och hans liv. 1980, på hösten, åkte Bengt med tränare Hans till Danmark för att inspektera ettåriga fullblodshästar inför höstens auktioner. På Egestedgaard Stuteri blev Bengt förälskad i ett fuxigt sto, Jimmy Reppin-dottern Humbug. Trots att stoet inte var speciellt billigt var känslan så stark att Bengt kände att ”henne måste jag ha”.
Resten är som hämtat ur en ungdomsbok. Som tvååring var Humbug bra utan att vara bäst. Året därpå var hon bara bäst och vann allt. Totalt blev det fem klassiska löpningar i Sverige och Danmark, med segern i Svenskt derby på Jägersro en varm söndagseftermiddag 1982 som självklar topp.
Lyckan var fullständig och det kändes som hela Jägersro gladde sig med Bengt och hans älskade häst. Det blev middag på Savoy och när solen gått upp reds derbylöpningen ännu en gång.
Bengt var konstnär men skulle sannolikt ha kunnat bli i stort vad som helst som han önskat.
Hans begåvning var sällsynt och intellektet knivskarpt. Civilkuraget var av ett slag som gjorde många i hans omgivning avundsjuka. Ingen var oberörd av hans karisma.
Bengt kunde inte undgå att bli engagerad i föreningslivet kring galoppsporten. I tio år var han medlem i styrelsen för Skånska Fältrittklubben och väldigt aktiv i arbetet med att marknadsföra sporten.
Bengt ställde upp som art director och under ett par år lyftes annonser, trycksaker, inbjudningar till nivåer som varken före eller senare har varit möjliga att leva upp till.
Att Bengts konstnärskap inte skulle inspireras av galoppsorten var ju en omöjlighet och Galopprojektet som gavs ut 1986 var en essens av intryck, upplevelser och tidsbilder sammantaget i 40 litografier och etsningar. Hästkonstnärer brukar måla av hästar, för Bengt var hästar och galoppsport något som berörde på ett helt annat sätt och projektet blev ett avtryck av den komplicerade, inspirerande och ibland lätt galna värld som är galoppsportens själ.
Att vara vän med Bengt och att få haft möjligheten att umgås med honom under många år har inspirerat, utvecklat och berikat livet. Bengt var i lika delar ett konstnärgeni som ett geni på att leva livet fullt ut.
Bo GillborgHans Adielsson