Bodil Andersson Rack, Lund, har avlidit i en ålder av 50 år. Hennes närmaste är maken John, dottern Lily och mamma Märta.
Bodil föddes i Ramsele i Ångermanland, men flyttade som 8-åring till Råneå i Norrbotten. Hon visade tidigt intresse för språk och kommunikation. I unga år hade hon flera brevvänner som ofta försågs med långa och engagerade redogörelser, i regel med många utropstecken. Bodil behöll flera av sina brevvänner i vuxen ålder även om breven ersattes av mejl, sms och personliga möten. Engagemanget, kontaktfrekvensen och utropstecknen bestod.
Efter gymnasiestudier i Luleå och drygt ett år som au pair i London kom Bodil till Lund för universitetsstudier 1984. Hon blev legitimerad logoped 1989.
Trots en lågmäld framtoning, var Bodil driftig och passionerad. Hon genomförde envist och kontrollerat det hon hade föresatt sig. ”Lagom” var ingenting för Bodil. Det var allt eller inget. Oftast allt.
Bodil tränade på Gerdahallen och utbildade sig snart till gympaledare. Hon förberedde omsorgsfullt musiken till sina träningspass och hade här nytta av sin stora musikalitet. Under flera år var Bodil också aktiv i Lunds Akademiska Kör och senare i Allhelgona Motettkör.
Som logoped specialiserade sig Bodil på läs- och skrivsvårigheter. Hon var i början av 1990-talet projektledare på dyslexiförbundet FMLS och arbetade som logoped och utbildare på Lernia AB. I början av 2000-talet bildade hon egna företaget Spella AB. Hon var också delägare i Oribi AB och deltog där i utvecklandet av rättstavningsprogrammet Stava Rätt, som utkommit i flera versioner. Arbetet medförde internationella kontakter och Bodil fann då sin livskamrat John.
Bodil flyttade till John och Johns söner Josh och Sam i York, England 2005. År 2007 föddes dottern Lily. Bodil ville att Lily skulle få uppleva ”svensk lucia på dagis och galonbyxor”. Därför gick flyttlasset tillbaka till Lund 2010.
Bodil älskade att planera – särskilt festligheter. Vi minns de minutiösa förberedelserna inför bröllopet i Ekshärad, Värmland 2008. Trots att Ekshärad inte precis ligger nästgårds för många var uppslutningen stor. ”Detta är vad Bodil vill – klart vi kommer!”
Bortsett från talang och begåvning minns vi Bodil i första hand som vän. I vilket sammanhang hon än rörde sig fann hon alltid nya vänner, samtidigt som hon lyckades bevara de gamla.
Med sin öppenhet mötte hon människor förutsättningslöst och hon fick många att känna sig som ”en speciell vän”.
Det blir tomt utan Bodil, men vi som har fått förmånen att lära känna henne kommer att minnas henne med stor värme.
Åsa Olsson, Marie Thavenius