Kostymören och maskören Sven Lundén, uppväxt i Lund, har avlidit, 67 år gammal. Hans närmaste är systern Eva-Lisa med familj.
1960-tal
Anna: ”Vi var kamrater på estetlinjen i Lund – vi tecknade hela tiden. Undersökte, iakttog, spanade. Ritade av, hittade på, uppfann. Utbildade varandra i seende och genomskådande, kommenterade vasst på Lundavis. Lekte. Tävlade. Sven var stjärnan. Vi som var med har alla sparat några av hans snitsiga bilder.”
1970-tal
Marie: ”Jag träffade Sven när jag läste i Lund. Han arbetade i en herrekipering. Han gjorde butiksjobbet till konst och såg precis vad som passade varje kund. En kurs i mask och peruk på Dramatiska institutet öppnade en ny värld och jag flyttade med honom till Stockholm. Hans passion för att läsa av människor gjorde honom bra i yrket. Han visste vad dialogen med kostymören, maskören och perukmakaren betyder för skådespelarens rollarbete. Hur en dräktdetalj kan ge skådespelaren impulser, som i sin tur ger publiken starka bilder.”
1980–1990-tal
Kim: ”Nu fick den stora publiken tillgång till Svens visioner. Sven och jag var ett team som jobbade med kostym och mask i en mängd produktioner för tv, teater och film: till exempel Hamlet, Dårfinkar och Dönickar, Apelsinmannen, Änglagård, Seppan. Vi jobbade från tidig morgon till sen kväll, år efter år. Och vi sjöng alltid! Sven var alltid i tid, alltid förberedd, alltid påläst. Det gällde att skaffa, sy och ändra plagg till alla medverkande. Kanske femhundra personer som skulle prova allt från underkläder till hårspännen. En gång när vi letade kläder i en bod hittade vi massor av pjäxor. ’Hur många barn har ni?’ undrade handlaren. ’Vi vet inte riktigt’, blev svaret.”
När maken Jerk Rysjös avled 1996 blev arbetskamraterna den familj Sven ville vara med. Efter pensioneringen från Independent kostym blev det tungt för honom att hålla upp livsgnistan.
Man kände sig sedd, kreativ och betydelsefull tillsammans med Sven såväl i arbete som i vänskap. Det minns vi, det saknar vi.
Anna Guttorp, Marie Öhrn och Kim Åström